Dagens söndag har vi ägnat oss åt att åka till våra gravar och tända ljus och lämna kransar till våra änglar. Vanligtvis besöker vi gravarna ganska ofta men just denna helg känns extra viktig för den egna själen "att vi tar hand om de våra" även om de finns i våra tankar dagligen. För många glöms gravarna bort med tiden tyvärr, anledningarna kan såklart vara många men det är sorgligt och se ovårdade och vildvuxna gravar sånt gör mig så ledsen :-(
Tycker det är viktigt att våra barn får växa upp med detta, att det blir något som är normalt i deras liv!
Foto: bilden i mitten högst upp är min döde bror, men på fotot väldigt ung. Han dog endast 27 år gammal.
Alla tänker & tycker vi olika kring hur mycket man ska involvera barnen i det som handlar om död och begravning, men för oss är ju det en del av livet, varför skulle de inte få ta del av det även om de är små?
Hur tänker ni kring det?
Idag var det Emilias initiativ att besöka kyrkan och tända ljus runt eldgloben det ville hon göra för farmor, låtsasmorfar och morbror. Jag saknar dom så mycket mamma även om jag aldrig träffat morbror. Trodde mitt hjärta skulle brista när hon sa så vår fina tjej. Jag älskar dig så in i norden unge!
♥